Digital miljörapportering för kommuner: så verifieras klimatkraven

Allt fler kommuner ställer klimat- och miljökrav i sina anläggnings- och exploateringsentreprenader. Färre kan visa att kraven faktiskt följts. Den här guiden beskriver hur digital miljörapportering enligt BEAst Supply 4.0 gör varje leverans till ett verifikat, och vad det innebär för er som beställare.

Kravet ställs, men följs sällan upp

Miljökraven finns i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen sker ofta i efterhand, i kalkylblad, och bygger på det entreprenören själv sammanställer. Det som inte går att följa upp går inte heller att redovisa för nämnd, revision eller i kommunens klimatredovisning.

Vad rapporteringen omfattar

Rapporteringen bygger på branschstandarden BEAst Supply 4.0 och skickas via Peppol, samma infrastruktur som används för e-fakturor i offentlig sektor.

Trafikverket införde kraven i nya upphandlingar från mars 2024, inledningsvis för drivmedelsförbrukning i transport- och maskintjänster samt för hantering av massor. Stockholms stad tillämpar krav på digital rapportering av miljödata enligt BEAst och omfattar drivmedelsförbrukning, schaktmassor och avfallshantering.

Läs mer: så fungerar digital miljörapportering i praktiken.

Full koll på vart massorna tar vägen

Massor är den post där avvikelser kostar mest och syns sämst. Ett lass lastas på ett ställe och tippas på ett annat, och det enda som blir kvar är i bästa fall en vågsedel i en pärm. Att i efterhand visa vad som faktiskt kördes vart är nästan ogörligt.

I den digitala följesedeln registreras varje transport med mängd, typ av massa, lastplats och mottagningsplats. Flödet går därmed att följa från schakt till mottagare medan projektet pågår, inte först vid slutredovisningen. Avvikelser syns när de uppstår, när de fortfarande går att göra något åt.

Samma uppgifter har ett värde längre fram. Det som avgör om massor återanvänds är sällan materialet i sig, utan hur svårt det är att belägga var det kommer ifrån och hur det har hanterats. Underlaget ligger utspritt i dokument, analyser och transporthandlingar som någon ska leta ihop i efterhand, och osäkerheten gör att nytt material väljs framför det som redan finns.

Därför behövs ett gemensamt sätt att beskriva leveransen. Med BEAst Supply 4.0 följer uppgifterna med varje lass när det körs: mängd, massatyp klassad enligt branschens artikelnummer, lastplats och mottagningsplats. Ni får ett underlag som alla parter i kedjan läser likadant, och som finns kvar den dag frågan om återanvändning ställs.

Trafikverkets krav omfattar schaktmassor som lämnar arbetsområdet, oavsett vilket fordon som kör dem. Massorna klassificeras enligt Återvinningsindustriernas BEAst anpassade artikelnummer, så att samma typ av massa heter samma sak hos alla parter i kedjan. I Stockholms stads krav ingår schaktmassor tillsammans med drivmedelsförbrukning och avfallshantering.

Stockholms stad beskriver att digitala följesedlar i Norra Djurgårdsstaden användes för att spåra massor till och från masslogistikcentret och vidare till deponier, och att de säkerställde att massorna levererades till rätt plats med korrekt vikt, samtidigt som avvikelser kunde identifieras och åtgärdas löpande.

Vad andra beställare gör i dag

Trafikverket har infört kraven stegvis i nya upphandlingar sedan mars 2024. Se Trafikverkets krav i detalj.

Stockholms stad genomförde ett pilotprojekt i Norra Djurgårdsstaden under 2021 och 2022, upphandlade ett permanent stödsystem 2023 och har sedan 2024 kravställt att samtliga entreprenader i Norra Djurgårdsstaden följer upp miljödata genom digitala följesedlar. Staden beskriver själv att arbetet med att skala upp och införa systemet i hela staden pågår.

Läs Stockholms stads egen redovisning av arbetet, eller läs kundcaset om Stockholms stad.

Branschen står bakom standarden. Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag, Maskinentreprenörerna, Byggföretagen och Installatörsföretagen rekommenderar anslutning till BEAst Supply 4.0.

Se Byggföretagens sida om digital rapportering av klimatdata.