Kubicom deltar i branschinitiativ för klimatprestanda i anläggningsprojekt

Från beräkning till uppföljning

Nu ska en bred grupp aktörer från hela värdekedjan ta fram underlaget för gemensamma regler, i en branschgemensam förstudie ledd av Sweden Green Building Council. Kubicom deltar med erfarenhet från BEAst-standarden och digitala dataflöden i skarpa entreprenader.

Anläggningssektorn står för en betydande del av samhällsbyggandets klimatpåverkan, och de stora utsläppskällorna är kända: stål, betong, asfalt, transporter och anläggningsmaskiner. Klimatkalkyler används i tidiga skeden och klimatkrav ställs i upphandlingar, men steget från upphandling till uppföljning är svagt. Utan gemensamt definerade systemgränser och nyckeltal blir två projekt svåra att jämföra, även när båda rapporterar korrekt. Det gör att klimatsmarta lösningar inte får det genomslag de skulle kunna få.

Förstudien startade i augusti 2026 och pågår till oktober 2027. Målet är en branschförankrad kravspecifikation som kan ligga till grund för ett framtida ramverk, certifieringssystem eller digital plattform för klimatprestanda i svenska anläggningsprojekt. Projektet finansieras av InfraSweden/Vinnova och SBUF och samlar aktörer från hela kedjan, bland andra SSAB, Heidelberg Materials, Volvo CE, Kubicom, Skanska, NCC och Peab, samt kommuner som Stockholms stad, Uppsala och Skellefteå. Arbetet leds av Stefan Uppenberg, hållbarhetsexpert på WSP, och bygger vidare på forskning från bland annat Mistra Carbon Exit och Chalmers.

Data som går att jämföra

En central del av förstudien handlar om hur klimatprestanda ska kunna verifieras i praktiken och hur standardiserade digitala dataflöden kan förenkla uppföljningen. Det är den frågan vi arbetar med varje dag.

Ett ramverk för klimatprestanda blir inte bättre än datan det bygger på. I projekt som använder Kubicom rapporteras drivmedel, CO2 och numera även energiförbrukning från elmaskiner in digitalt enligt BEAst Supply 4.0, spårbart från maskin och leverans hela vägen till beställarens uppföljning. Data valideras mot standarden när den skapas i fält, vilket gör den granskningsbar i efterhand. Det är något ett framtida certifieringssystem kommer att behöva.

Vår ingång i arbetet är därför att kravspecifikationen bör bygga vidare på de standarder och dataflöden som redan är i drift. Trafikverket ställer sedan 2024 krav på digital miljörapportering enligt BEAst Supply 4.0 i nya upphandlingar, och allt fler kommuner följer efter. Om ett nytt ramverk kan använda den datan som källa slipper entreprenörer och leverantörer dubbelrapportera, och kraven blir möjliga att följa upp i verkliga entreprenader.

Vi tar också med oss några praktiska saker som behöver belysas i förstudien:

• Från liter till kilowattimmar. Klimatrapporteringen är uppbyggd kring drivmedel. Elektrifierade maskiner kräver att energiförbrukning hanteras med samma stringens.
• Kopplingen mellan material och miljödata. Artikelnummer finns i standarden. Länken vidare till verifierad materialdata är där de största utsläppen finns att påverka.
• Från rapporterad till verifierad. Vem intygar en siffra, och vad händer vid avvikelse?

Ett färskt exempel är Svevias pilot för nollutsläppsentreprenad på E45 Rengsjön–Älvros, där energiförbrukning från eldrivna maskiner rapporteras digitalt i Kubicom genom hela kedjan.

Förstudien i sin helhet

Förstudien presenteras i sin helhet i SGBC:s pressmeddelande.